Summerlovin

Syster

Syster

Idag vaknade jag upp som alla andra dagar denna vecka med en snorig näsa, kraxig hals och ett regnigt, grått och kallt Paris. 

Då kändes det lite sådär extra bra att drömma sig bort till sommar och värme och min fina släkt och vänner. Jag skulle kunna behöva 

lite sol känner jag, det är nog inte mycket som ger så mycket välmående som sol gör, den första solen efter mörk vinter det finns inget 

som den känslan eller första dagen man kan gå barbent och låta solen lysa upp alla ärr och småsår, dessutom ser jag väldigt mycket 

fram till en sommar då jag kan gå med bara armar, det är en konstig tanke att tänka att jag endast gick bara armar två gånger på hela 

förra sommaren, på balen och gång i Paris. 

Jag längtar verkligen till att snurra upp håret i en tofs, slänga på sig en klänning och placera solglasögon på näsan, som kommer 

att glida ner hela tiden eftersom min näsa är så pytteliten. Ja det ser jag framemot, barfota fötter i gräset, utomhusfrukostar, vin vid 

Seine, bakelser i parker, sommarglada fina kusiner och en mamma som konstant blundar och ler i solens riktning och 

njuter sådär som bara hon kan göra när solen skiner. Ja det är sånt jag längtar till, sånt som gör sommaren så fin.

1 vecka tills jag får krama på er därhemma idag.

 Bisous <3  

Rosdrickan

 Rosdricka på Tuck Shop/  Kloka folk som står för samkönade äktenskap/  Seine och Eiffeltornet/ Minette och jag en morgon/ Leker vid Seine/
Parc de Belleville/ Lakrits och vykort från Sverige/ årets första semla i Parc Monceau/ espresso och tiramisu

Här kommer det lite bilder från de två senaste veckorna som jag lagt upp på min Instagram, tänkte det kunde vara lite kul
för till exempel er, farmor och Gudrun och se lite av dessa bilder också. På instagram heter jag @ragnarssonlinn för
er som har lust att titta in där också.
Bilden längst upp till vänster är från idag det som en sockerdricka med ros så jag kallar det rosdricka, den känns sådär somrig och
fin, jag kände mig som ett barn igen när jag drack den, som om jag var i Havik med bara skrapsårs täckta ben i en blommig klänning
och gick runt där med flaska rosdricka och ett lika rosa sugrör och försökte plocka blommor vid kanten av vägen, speciellt
de där gula blommorna som alltid satt sådär rackarns hårt, de som nästan var lika stora till mig. Det är konstigt hur mycket
känslor och tankar man kan få av något som en bubblig rosa dricka, kanske var det därför jag började lyssna Jojje Wadenius samtidigt
som att jag skrev detta inlägg, det är inte mycket musikmässigt som jag kopplar till min barndom som Jojje Wadenius, det är ju
Systrarna Klack också och självklart En liten snobb, som min älskade familj förstår varför.

Saknar er min familj, släkt och vänner, men vi syns om åtta dagar!
Puss <3

Jojje Wadenius – Jag är det fulaste som finns

L'Orangerie, Èclarie à la pistache och Tour Eiffel

Vår måndagstradition är något förstörd, då de ändrat på Gabrielles schema så hon slutar inte förrän vid 15, vilket gör allt mycket svårare

för oss museum mässigt, så idag fick vi ta en tripp till ett litet museum och det fick bli Musée de l'Orangerie, som är hemmet till Monets 

Les Nymphéas, som var så fantastiskt så jag tänker dedikera ett eget inlägg till det, tyvätt fick man inte fotografera just vid 

den utställningen så där blev det inget fotograferande, men däremot fick man knäppa foton på nedervåningen vilket jag gjorde, ett väldigt 

vackert museum som måste besökas om man är i Paris. Efter L'Orangerie började vi promenera i vårsolen och så kom vi in på en 

liten gata med fin syn av Eiffeltornet eller Parisertornet som jag av någon förunderlig anledning jag alltid säger, vi hittade ett också ett 

Pâtisserie när vi strosade runt och där köpte vi en helt obeskrivligt fantastisk éclair med pistasch och åååh den var som en 

pistaschsmakande dröm, jag kommer drömma om den där krämen länge, länge, den var bara ja helt fantastisk, så att håret på

mina armar nu ställer sig bara av tanken av den jo då förstår ni i alla fall kanske, fast knappt tror jag. Där satt vi alla fall och åt detta

fantastiska bakverk i Champ de Mars och tittade på solen gå ner bakom Paris tak och stålarna som tittade fram genom Eiffeltornet, jag

kommer aldrig någonsin sluta fascineras av detta torn och Paris j t'aime och jag vill aldrig någonsin lämna.    

Sådär så det bränner på knäna

Solen sken och jag hade en trave med läxor och göra, men då plingade till i telefonen.
Har du lyst til å være med meg til Buttes-Chaumont og kanskje spíse lunsj ute, det er jo så fint vær.
Ja jag lär mig inte bara franska här borta jag är snart flytande på norska också, rar, kempe och flink, jag kan säga massor nu.

Läxan fick vänta, vad gör det om provet går dåligt när solen skiner den inställningen satte jag mig i och hoppade i kläderna och satte
mig på ett tåg. Och ja idag sken solen, den sken så starkt så jag inte trodde det var sant. Den sken sådär starkt att när jag låg på gräset och
blundade så började mitt jeansklädda knä bränna, sådär mycket så jag var tvungen att ge det litet skugga med hjälp av mitt andra ben, så
mycket sken solen, så dundermycket. Och solen guldkantades av alla blommor som nu blommar på träd och buskar, alla vitsippor som i backarna
står, bröderna som spelade fotboll i en backe och konstant tappade bollen, den lilla flickan som gick med sin farmor, som skrattade lika mycket
båda två, de billiga jordgubbarna vi åt, som ändå var söta och den lilla pojken som gav ifrån sig ett litet ljud under sin napp samtidigt som
 han hoppade lite av otålighet till karusellen några meter fram, en mer perfekt vår dag kan man nog inte ha, ett mer perfekt vår väder kan man
 nog inte ha, om jag nu vågar kalla det vår och ja det tror jag att jag gör.

En dag i en katts tecken

 Började min dag på ett konstigt sätt med att min roomie står och packar ner det sista hon ska få med sig till Mexico, vi gick ner till köket kramades hejdå
och nu är vi på olika kontinenter, känns skumt, kan inte ens förklara känslan riktigt.

Jag tog sedan på mig min ludna/pälsiga tröja och en kattring och gick in lite i kattmode och begav mig in till stan för att äta rå fisk, se mer katt
än så blir man ju inte. Lisa väntade på mig vid metron och sen dök sedan Lars upp och vi promenerade till ett sushiställe, för att ge den råa fisken
ett annat namn. Det var gott jag och jag ångrade mig för att jag tog på mig de tajta jeansen med super hög midja, då min mage blev som
en mycket väl uppblåst ballong, en sån ballong som man är rädd för att den ska smälla under tiden man blåser, men man fortsätter ändå.
Så mätt blev jag väluppblåstballongmätt!

Jag mötte sedan upp de två fina tjejerna på bilderna, Isabel och Klara vi promenerade och nöjt av den sista solen som strax skulle försvinna
ner bakom husen i Paris och som gjorde det under tiden vi var på bron. Vi lekte turister och posade som tusan framför Notre Dame
och lapade sol återigen som katter. Vi drömde om de vackra gröna balkongerna och taken och om att någon gång vilja bo där med en grön
balkong som tittar ut över Seine och jag berättade om min lilla dröm, en underbart fin dag, en fin dag i Paris.

<3

En fin mat- och tedag

Fullsmockad dag!, idag har jag...

 Ätit världens godaste och billigaste Sauterade Aubergine...

 Lika billiga och goda Dumplings som i Frankrike heter Raviolis

Vi drack Thé Chinoise och åt små kinesiska gelékuber med sesamfrön och jordnötter  

Vi började promenera och vips så var vi visst i Parc Belleville

Där blommade blommorna på mer en ett ställe 

Återigen promenerandes stötte jag på detta fina 

Vi gick till Tuck Shop som är ett superfint ställe, mellan Republique och Saint-Martin

Jag drack en väldigt massa Rooibos te och åt en fantastisk brownie med hasselnötter

Finfin dag med extremt mycket tedrickande, för min del, dels känner jag mig fortfarande krasslig och dessutom det funkar

liksom inte ekonomiskt för mig att dricka kaffe i Paris, jag får ju sååå lite om jag vill ha svart kaffe och nej Cappuccino vill jag inte

ha ingen mjölk i mitt kaffe tack! Så då måste jag ju köpa massor och då blir jag bankrutt! Så då blir det lite te istället och det gör 

ju inte mig något när man får det serverat såhär fint!

Fina detaljer på en dörr i Marais

Spenderade dagen hemma ifrån skolan idag, pluggade lite tittade på Vänner som jag alltid gör när jag är sjuk och tyckte lite synd
om mig själv. Jag började må bättre framåt dagen och hade troligen klarat av en skoldag, men känns ändå bra att jag vilade en dag.
Ikväll gick vi och bowlade familjen jag bor hos för att säga hejdå till Adriana det var bara det att hon hade missförstått oss och hade
gjort andra planer så i slutändan blev vi bara tre, som sagt var jag ju dålig och inte så jättesugen på att bowla, men jag är glad att jag
gick ändå jag hade väldigt kul även fast mitt huvud dunkar som musiken på en klubb typ.

Imorgon ska jag bege mig mot skolan för att sedan dra  mig mot Belleville med Gabrielle och äta sauterad aubergine och dumplings,
mums säger jag! Längtar som tusan, tänkte att jag också ska försöka dricka en Vin Chaud på en uteservering imorgon innan,
det blir för varmt här i staden.

Bilderna är från förra veckan två fina detaljer på en dörr, jag älskar verkligen nyckelhålen här i Paris, det är många som är sådär blomformade
och jättefina, sådana fina detaljer man älskar att se överallt det är lite det som gör Paris till Paris så fint, jag älskar denna staden.

Puss <3

Hon jag aldrig kommer se igen

Sitter på kanten av min säng och tittar på henne när hon packar ihop sitt liv sen i september i resväskor, samtidigt sjunger vi
falskt till gamla klassiska låter, sådana man sjunger i duschen. Och dricker vin gör vi också, jag vill inte riktiga att hon ska åka
vi är så olika som man kan vara , men jag kommer att sakna henne, man skapar ett speciellt band när man bor så tätt in på varandra,
när man sover i våningssängar känns det nästan som om man var två små barn, som om man var på klassresa.  Man pratar ju
om samma saker som då, söta pojkar och hur jobbig skolan är, speciellt söta pojkar och nu när hon packar pratar hon om hur hon
ska få ner sitt liv i Paris i två väskor och ta med sig det till Mexico, vi har konstaterat att hon kommer få flyga i en vinterjacka
och att hon kommer tuppa av av värmen när hon kommer fram. Vi kommer troligen aldrig träffas igen efter lördag, personen jag
levt med i nästan två månader, vi kommer aldrig ses igen.
Jag kommer sakna henne, hon som jag aldrig får se igen.

Lite fika och ett huvud som vet varken in eller ut

Måndagar brukar ju betyda Museum och kafé, men idag betydde det bara kafé och det gjorde väl inte mig något då såklart! När min släkting
Anna var här introducerade hon mig till den sega goda lilla kakan som heter Canelle och det var vad jag beställde in idag en Chocolat Viennoise,
Canelle och en macaron med pistasch, ååh vad jag älskar pistasch!

Känslan i magen inför flytten om två veckor är just nu är sådär. Jag tycker att det ska bli sååå skönt att komma närmare Paris, alltså avsevärt
närmre just nu tar det ca. en 40 minuter in till Paris och det kommer ta mindre än hälften efter flytten och jag kommer ha ett helt eget sovrum
vilket känns fantastiskt, men området jag flyttar till är ett område som inte är särskilt tryggt att gå ensam igenom på natten vilket jag
kommer att göra i princip varje helg. Damen jag ska flytta in med har en del regler som kommer kännas ovant för mig, men sånt vänjer
man ju sig vid. Det som är jobbigt för mig är att jag trivs så himla bra i familjen jag bor i nu, de är fantastiska, verkligen fantastiska och jag
trivs så himla bra med dem! Och min rumskompis är ju sååå himla fin hon med, men hon åker ju hem på lördag och vem vet ifall jag
kommer att komma överens med nästa person som kommer, men det tar emot rätt rejält nu. Jag är återigen så rädd för att inte känna
mig som hemma, speciellt när jag vet att jag har haft en så himla fin värdfamilj som jag bott med innan. Jag är nog bara nojig, men det
är svårt just nu vill jag typ bara stanna kvar, men jag vet ju att jag måste skaffa ett eget rum och det spelar egentligen ingen roll hur
jag känner pengarna är betalda, det kommer nya studenter hit och det går inte ångra sig. Fast nu vill jag ju inte ångra mig heller jag tror
ju att det kommer kännas bra när jag väl flyttat. Men ja det är en konstig känsla idag lite glad och lite ledsen, vet varken in eller ut, dessutom
kommer jag till ett hem utan katter, jag som haft katt nästan hela mitt liv blev så glad när jag fick reda på att familjen jag bor i nu har katter,
två faktiskt, missen på bilden heter Minette. Hon brukar vara rädda för alla utan familjemedlemmarna, men hon är inte rädd för mig det
tycker jag är fint, söta Minette!

Skinnjacka, lördagen och matvanor

Bild från Jardin des Tuileries Augusti 2013

Har precis kommit in ifrån en promenad till affären, och dit gick jag iklädd min skinnjacka, jupp ni läste rätt skinnjacka i februari så härligt! När solen strålar mår,man ju lite bättre i hjärtat och även om jag bara var ute en liten stund känns det fint! Hej snälla solen snälla stanna här hos mig nu, vill inte att du ska försvinna
och ta med dig regnet, så var kvar här det blir bra vi kan vara lyckliga tillsammans, du och jag, det lovar jag!

Gårdagen gick i ett rask, började dagen med att hjälpa min vän att flytta och efter det skulle jag gått på bio, men han inte dit i tid så istället begav jag mig mot
Marais och svenska kaféet och där sprang jag ju på Klara, Isabel och en tjej de kände ifrån Sorbonne, vi lyckades få ett bord i ett hörn något trångt, men
att sitta nära är ju bara mysigt, vi fikade och drack kaffe och helt plötsligt var det tid att åka hemåt för middag och förberedelser för kvällen då jag,
Klara och Isabel skulle köra på utgång även denna helg.

Idag bjöd min roomie på mexikansk mat här hemma och det var supergott, men ja fransmännen äter ju inte så mycket mat och varenda gång de frågar
om någon vill ha mer mat har det nu blivit lite av en grej att ja Linn vill ju såklart, hon tar ju alltid om! Så har i Frankrike äter jag liksom onormalt mycket!
Känns sådär att vara tjejen som alltid tar om, men typ idag hade Adriana köpt mintglass till dessert och då tar de fram pyttesmå skålar och man fick
typ två små kulor var och allt jag kunde tänka var typ hallå? Jag vill ju ha minst sex stycken sådana små kulor! Det är svårt att vänja sig vid
detta att de äter så lite! Det är ju inte vad man är van med, deras frukost är en kaffe och en Madeleine, en liten mjuk kaka, c'est tout! Helt knäppt,
ett kokt ägg och kanske lite avokado hade ju inte varit fel, tänker ju jag, men det finns inte i deras värld liksom att man skulle äta en stor frukost
så märkligt!

Avslutar med en länk till en låt som känns sådär härlig och vårig precis som vädret i Paris idag,
Zaz – J'aime a nouveau

 Bisous!

Min Alla Hjärtans dag, med sång, hamburgare, lakrits och semla

 Finemang fin Alla Hjärtans Dag, i skolan handlade allt om kärlek det var hjärtan överallt, vi hade en låda där man kunde lämna
hemliga kärleksbrev och vi har nu i några lektioner förberett oss för sångtävlingen. Alla klasser skulle framföra en låt på
franska och bästa framförandet skulle vinna vi gick in full hjärtat skrev vår egna text, till en redan existerande låt och
ackompanjerades av båda piano och gitarr, vi hade så kuuuul och vi vann! Varsin cd skiva och jag plockade på mig Zaz som
jag gillade sen innan så tipptopp helt enkelt.

Efter allt detta spektakel så fortsatte jag och Gabrielle Alla hjärtans dag tillsammans och vi hittade på fina saker som...

 Att äta bästa hamburgaren på ParisNewYork, jag menar BÄSTABÄSTABÄSTA, DÖÖÖÖÖÖR, BÄÄÄÄÄSTA!
Så bäst helt enkelt!

 Fint vare också, ölen var visserligen inte våran då vi försökte vara lite ekonomiska och drack cola, men hallå bra öl hade de
ju också, och ja My de hade Duvel!

Till och med notan var superfin.

Vi började sedan strosa runt lite, köpte pennor och små block, vi tog sedan metron till Courcelles och gick in till Svenska
butiken där de hade Djungelvrål, dock stenhårda, vilket var liter sorgligt, men jag var lycklig ändå. Vi satte oss i fina
Parc Monceau, med öppna rockar och utan scarf.

Vi köpte också som ni troligen redan sett nedan semla!!!
Det var min första semla i år, var det den bästa semlan jag ätit? Nej, den var ju upptinad från frysen så grädden var
sådär konstig, men det gjorde ju inte mig ett skvatt, för där satt jag i en park, i februari, i Paris och mumsade på årets första semla.
Kunde inte haft det finare!

Kvällen sedan har jag spenderat hemma och kom precis upp efter att ätit lite räkor, kött, baguette, rädisor, ost
och till sist pâtisserier eftersom det var alla hjärtans dag, och vi pratade, skämtade och jag mös med katterna, de
gav varandra presenter och en puss, det blev ju en himlans fin kväll också tillslut. Nu ska jag hoppa i min pyjamas och
somna framför The Big Bang Theory.
Puss och kärlek till er!

Mens, hår i armhålor och en jobbig insikt

Jag gjorde ett inlägg på Facebook där jag skrev:

"Blicken av empati jag fick idag av kassörskan på matbutiken
 när jag kommer till kassan med ett paket tamponger och två 
chokladkakor, den var rätt fin den."

 Detta fick ett ovanligt stort antal likes, då jag brukar få kanske max 10, men på denna är jag nu uppe i 49
likes! Detta tedde sig lite märkligt för mig och jag började tillslut skratta för mig själv, så min
rumskompis undrade vad jag höll på med som var så roligt, när jag berättat för henne vad jag skrivit
 fick jag reaktionen, nej men skrev du det, herregud! Det var väl troligen därför jag fick så mycket likes
kanske, för att det är lite förbjudet att prata om mens sådär öppet ute i cyberrymden. Detta reflekterade
jag inte ens över utan skrev bara på och tryckte på skicka, jag menar varför måste vi skämmas över att vi
har mens, nästan alla kvinnor, inom en viss åldersgrupp visserligen, har mens, det är helt naturligt, varför
ska vi skämmas? Detta drog tankarna till debatten om kvinnors hårväxt i Sverige, vilket resulterade i
i att jag spenderade min kväll igår i stort sett reflekterande hela kvällen och när jag tillslut tvingade mig
själv att stänga av min dator strax över 00 så hade jag då suttit och titta på människor som lägger upp bilder
på håret i sin armhåla på facebooksidan Ta håret tillbaka 2.0 #hairriot. Skit bra tycker jag, fan vad gött
det är med folk som vågar, då började jag rannsaka mig själv lite, rakar jag mig för mig?
Inte fan gör jag det kom jag fram till det kliar, det kostar pengar, jag får i ont i ryggen och det är förbannat
tidskrävande! Jag började titta på min smått håriga armhåla, ska jag raka den imorgon vid duschen eller
inte? Jag bestämde mig för att vänta med detta beslut som helt plötsligt kändes livsviktigt, i morse drog jag
istället på mig en långärmad tröja och lät beslutet vänta. Jag önskar jag var en sådan människa som säger
fuck dem som tittar eller säger att jag är äckligt. Min kropp, mitt hår, det är evolutionen som Nour sa.
Jag önskar jag är en av dem, men jag har nu insett att jag är nog inte det, det är jobbigt att inse att
jo jag bryr mig så mycket om vad folk tycker om mig att jag inte ens vågar ta kontroll över håret
i mina egna armhålor, detta är en rätt jobbig insikt att få om sig själv, men till alla er som vågar vill
jag bara ge så galet megamycket cudos, sjukt gött att ni vågar och jag är avis, det ska ni veta!

(Bilderna på de tuffa tjejerna som vågade är härifrån och en härifrån)