Sådär så det bränner på knäna

Solen sken och jag hade en trave med läxor och göra, men då plingade till i telefonen.
Har du lyst til å være med meg til Buttes-Chaumont og kanskje spíse lunsj ute, det er jo så fint vær.
Ja jag lär mig inte bara franska här borta jag är snart flytande på norska också, rar, kempe och flink, jag kan säga massor nu.

Läxan fick vänta, vad gör det om provet går dåligt när solen skiner den inställningen satte jag mig i och hoppade i kläderna och satte
mig på ett tåg. Och ja idag sken solen, den sken så starkt så jag inte trodde det var sant. Den sken sådär starkt att när jag låg på gräset och
blundade så började mitt jeansklädda knä bränna, sådär mycket så jag var tvungen att ge det litet skugga med hjälp av mitt andra ben, så
mycket sken solen, så dundermycket. Och solen guldkantades av alla blommor som nu blommar på träd och buskar, alla vitsippor som i backarna
står, bröderna som spelade fotboll i en backe och konstant tappade bollen, den lilla flickan som gick med sin farmor, som skrattade lika mycket
båda två, de billiga jordgubbarna vi åt, som ändå var söta och den lilla pojken som gav ifrån sig ett litet ljud under sin napp samtidigt som
 han hoppade lite av otålighet till karusellen några meter fram, en mer perfekt vår dag kan man nog inte ha, ett mer perfekt vår väder kan man
 nog inte ha, om jag nu vågar kalla det vår och ja det tror jag att jag gör.