Skinnjacka, lördagen och matvanor

Bild från Jardin des Tuileries Augusti 2013

Har precis kommit in ifrån en promenad till affären, och dit gick jag iklädd min skinnjacka, jupp ni läste rätt skinnjacka i februari så härligt! När solen strålar mår,man ju lite bättre i hjärtat och även om jag bara var ute en liten stund känns det fint! Hej snälla solen snälla stanna här hos mig nu, vill inte att du ska försvinna
och ta med dig regnet, så var kvar här det blir bra vi kan vara lyckliga tillsammans, du och jag, det lovar jag!

Gårdagen gick i ett rask, började dagen med att hjälpa min vän att flytta och efter det skulle jag gått på bio, men han inte dit i tid så istället begav jag mig mot
Marais och svenska kaféet och där sprang jag ju på Klara, Isabel och en tjej de kände ifrån Sorbonne, vi lyckades få ett bord i ett hörn något trångt, men
att sitta nära är ju bara mysigt, vi fikade och drack kaffe och helt plötsligt var det tid att åka hemåt för middag och förberedelser för kvällen då jag,
Klara och Isabel skulle köra på utgång även denna helg.

Idag bjöd min roomie på mexikansk mat här hemma och det var supergott, men ja fransmännen äter ju inte så mycket mat och varenda gång de frågar
om någon vill ha mer mat har det nu blivit lite av en grej att ja Linn vill ju såklart, hon tar ju alltid om! Så har i Frankrike äter jag liksom onormalt mycket!
Känns sådär att vara tjejen som alltid tar om, men typ idag hade Adriana köpt mintglass till dessert och då tar de fram pyttesmå skålar och man fick
typ två små kulor var och allt jag kunde tänka var typ hallå? Jag vill ju ha minst sex stycken sådana små kulor! Det är svårt att vänja sig vid
detta att de äter så lite! Det är ju inte vad man är van med, deras frukost är en kaffe och en Madeleine, en liten mjuk kaka, c'est tout! Helt knäppt,
ett kokt ägg och kanske lite avokado hade ju inte varit fel, tänker ju jag, men det finns inte i deras värld liksom att man skulle äta en stor frukost
så märkligt!

Avslutar med en länk till en låt som känns sådär härlig och vårig precis som vädret i Paris idag,
Zaz – J'aime a nouveau

 Bisous!

Min Alla Hjärtans dag, med sång, hamburgare, lakrits och semla

 Finemang fin Alla Hjärtans Dag, i skolan handlade allt om kärlek det var hjärtan överallt, vi hade en låda där man kunde lämna
hemliga kärleksbrev och vi har nu i några lektioner förberett oss för sångtävlingen. Alla klasser skulle framföra en låt på
franska och bästa framförandet skulle vinna vi gick in full hjärtat skrev vår egna text, till en redan existerande låt och
ackompanjerades av båda piano och gitarr, vi hade så kuuuul och vi vann! Varsin cd skiva och jag plockade på mig Zaz som
jag gillade sen innan så tipptopp helt enkelt.

Efter allt detta spektakel så fortsatte jag och Gabrielle Alla hjärtans dag tillsammans och vi hittade på fina saker som...

 Att äta bästa hamburgaren på ParisNewYork, jag menar BÄSTABÄSTABÄSTA, DÖÖÖÖÖÖR, BÄÄÄÄÄSTA!
Så bäst helt enkelt!

 Fint vare också, ölen var visserligen inte våran då vi försökte vara lite ekonomiska och drack cola, men hallå bra öl hade de
ju också, och ja My de hade Duvel!

Till och med notan var superfin.

Vi började sedan strosa runt lite, köpte pennor och små block, vi tog sedan metron till Courcelles och gick in till Svenska
butiken där de hade Djungelvrål, dock stenhårda, vilket var liter sorgligt, men jag var lycklig ändå. Vi satte oss i fina
Parc Monceau, med öppna rockar och utan scarf.

Vi köpte också som ni troligen redan sett nedan semla!!!
Det var min första semla i år, var det den bästa semlan jag ätit? Nej, den var ju upptinad från frysen så grädden var
sådär konstig, men det gjorde ju inte mig ett skvatt, för där satt jag i en park, i februari, i Paris och mumsade på årets första semla.
Kunde inte haft det finare!

Kvällen sedan har jag spenderat hemma och kom precis upp efter att ätit lite räkor, kött, baguette, rädisor, ost
och till sist pâtisserier eftersom det var alla hjärtans dag, och vi pratade, skämtade och jag mös med katterna, de
gav varandra presenter och en puss, det blev ju en himlans fin kväll också tillslut. Nu ska jag hoppa i min pyjamas och
somna framför The Big Bang Theory.
Puss och kärlek till er!

Mens, hår i armhålor och en jobbig insikt

Jag gjorde ett inlägg på Facebook där jag skrev:

"Blicken av empati jag fick idag av kassörskan på matbutiken
 när jag kommer till kassan med ett paket tamponger och två 
chokladkakor, den var rätt fin den."

 Detta fick ett ovanligt stort antal likes, då jag brukar få kanske max 10, men på denna är jag nu uppe i 49
likes! Detta tedde sig lite märkligt för mig och jag började tillslut skratta för mig själv, så min
rumskompis undrade vad jag höll på med som var så roligt, när jag berättat för henne vad jag skrivit
 fick jag reaktionen, nej men skrev du det, herregud! Det var väl troligen därför jag fick så mycket likes
kanske, för att det är lite förbjudet att prata om mens sådär öppet ute i cyberrymden. Detta reflekterade
jag inte ens över utan skrev bara på och tryckte på skicka, jag menar varför måste vi skämmas över att vi
har mens, nästan alla kvinnor, inom en viss åldersgrupp visserligen, har mens, det är helt naturligt, varför
ska vi skämmas? Detta drog tankarna till debatten om kvinnors hårväxt i Sverige, vilket resulterade i
i att jag spenderade min kväll igår i stort sett reflekterande hela kvällen och när jag tillslut tvingade mig
själv att stänga av min dator strax över 00 så hade jag då suttit och titta på människor som lägger upp bilder
på håret i sin armhåla på facebooksidan Ta håret tillbaka 2.0 #hairriot. Skit bra tycker jag, fan vad gött
det är med folk som vågar, då började jag rannsaka mig själv lite, rakar jag mig för mig?
Inte fan gör jag det kom jag fram till det kliar, det kostar pengar, jag får i ont i ryggen och det är förbannat
tidskrävande! Jag började titta på min smått håriga armhåla, ska jag raka den imorgon vid duschen eller
inte? Jag bestämde mig för att vänta med detta beslut som helt plötsligt kändes livsviktigt, i morse drog jag
istället på mig en långärmad tröja och lät beslutet vänta. Jag önskar jag var en sådan människa som säger
fuck dem som tittar eller säger att jag är äckligt. Min kropp, mitt hår, det är evolutionen som Nour sa.
Jag önskar jag är en av dem, men jag har nu insett att jag är nog inte det, det är jobbigt att inse att
jo jag bryr mig så mycket om vad folk tycker om mig att jag inte ens vågar ta kontroll över håret
i mina egna armhålor, detta är en rätt jobbig insikt att få om sig själv, men till alla er som vågar vill
jag bara ge så galet megamycket cudos, sjukt gött att ni vågar och jag är avis, det ska ni veta!

(Bilderna på de tuffa tjejerna som vågade är härifrån och en härifrån)

Docs, Canal Saint-Martin och tiramisu

Idag sa jag till Adriana på väg mot tåget, tror jag klädde på mig lite för mycket kläder idag, det ser ju så fint
ut idag. Det fick jag äta upp kan man säga ja solen strålade fram tills lunch ungefär, men när jag slutade
vid tre så var den ingenstans att finna, det var grått kallt och blåsigt som attans, vi hade ju redan
bestämt sen i måndags att vi idag skulle till Canal Saint-Martin jag och Gabrielle och idag fick vi även
med oss Lars, fast vädret inte var på topp precis. Först gjorde vi en avstickare till Dr.Martens
butiken där Gabrielle skulle köpa skor och då började det svida lite i mitt kängorälskande hjärta
och jag bestämde att om min plånbok fortfarande vill lika mycket som jag vill, ska det inhandlas ett par
låga svarta docs i slutet av månaden!

Tillslut kom vi fram till Canal Saint-Martin och det var minsann så fint som jag sett på bilder, men mitt i
vår promenad bestämde himlen sig för att öppna sig och vi tog skydd på en restaurang och drack
kaffe och åt en tiramisu, innan jag tog tåget hem la mig i sängen med choklad, kex och The big bang theory
och mensvärken från helvetet, nu ska jag återgå till min choklad och min serie och fortsätta tycka synd
om mig själv, fast jag egentligen mest mår illa nu för att jag ätit så mycket choklad.

Memorial de la Shoah, Éclaire och Viennoise

Idag var det ju återigen måndag och vi hade prov, det här gick ju bra tänkte jag, sen får jag reda på att nej

du det gjorde det inte då jag missförstått en massa i provet och kommer ha en massor av fel, men det

gjorde visst väldigt många kom vi fram till så förhoppningsvis har hon väl lite förståelse, himla knäpp att

så många missförstod, så jag tänker hålla fast vid att det var dåligt formulerat så det så!

Måndagar betyder ju inte bara prov det betyder ju också museum, varm choklad och bakverk. Museet för

denna måndag var Memorial de la Shoah, ett museum, minnesplats och dokumentations center för judars

historia i Paris och speciellt vid andra världskriget, det var väldigt stark och svårt, men vackert på

 många sätt också. Just nu var det också en utställning med foton ifrån ghettona som var väldigt stark 

och de förklarade även lite om berättrlsen bakom bilderna och fotograferna, vissa var Judar som lyckats

behålla en kamera in i ghettot och fotograferade för att dokumentera fördärvet och vissa var SS-soldater

som fotograferade för propaganda. Det fanns speciellt en berättelse om en fotograf som var SS-soldat

hur han lyckades ta skapa ett band mellan de boende i ghettona bara för att få dem leendes på bilder

det var tufft att se och samtidigt veta vad som gömmer sig bakom deras leenden. Det var ett 

väldigt starkt besök, men absolut tycker jag att man ska gå dit om man har tid någon gång, eftersom

det var så personligt med korta böcker om personer eller familjer och deras öden och berättelser 

om personerna på bilderna, man fick en väldigt mer personlig sida av det man lärt sig i skolan. 

Lite betagna gick vi sedan vidare till vårt kafé i Marais och drack Chocolat Viennoise, vilket vi nu lärt

oss betyder med grädde!, och Éclairer, jag kaffe och Gabrielle choklad, vi satt och pratade innan

vi återigen hoppade på tågen åt varsitt håll, men nu dröjer det inte länge tills vi kommer att bo i samma

lägenhet och kan hoppa på metron och åka åt samma håll, det känns fint.

Det känns viktigare, det känns finare

Flätorna stramar i hårbotten, Mélanie Laurents piano klingar fint i mina orangea hörlurar, bredvid mig ligger
en liten grön bic-penna och tittar lite anklagande på mig klockan är tio du har inte öppnat dina
skolböcker, men ibland känns sådana saker mindre viktiga ibland känns det viktigare att fläta ett blött
hår så det är lockigt imorgon, och det känns viktigare att tänka på hur mycket jag dansade igår kväll eller
i morse är väl en bättre benämning, det känns viktigare att tänka på den underbara varma chokladen
med Amaretto jag drack på en uteservering, det känns viktigare, det känns finare än den där pennan, det
känns som om att inget är viktigare än pianot i Début, inget i världen, pennan kan fortsätta  klaga, jag
tänker fortsätta drömma och tänka och drömma ännu mera. För det känns viktigare, det känns finare.

Oproduktiv, personer som bryr sig och selfies

Idag hare varit en oproduktiv dag, men det gör mig inte så mycket, ibland är sådant okej. Jag har ju haft lite
kvalitetstid med datorn och jo jag har ju gjort en sak. Jag var på en liten, eller scratch that, stor
matmarknad. Jag gick med min värdpappa och vi var sena så det fanns ingen tid alls för fotograferande
tyvärr, men det kommer bli många marknader framöver och då ska jag minsann ta med mig min
vapendragare. Ja och åh hur glad blir man inte av detta, vi har gått ut ur marknaden och in på bageriet
för att köpa lite baguette och då kommer, ber han henne också värma upp två stycken toast, konstigt tänkte
jag vi skulle ju äta œufs á la coq till lunch, men kanske ändrade han sig. Nejdå, det gjorde han inte istället
tog han med dem ut till den hemlösa pratglada mannen som brukar stå vid tågen på morgonen  och gav dem
till honom och växlade några ord innan vi gick vidare hemåt, men hallå! Hur glad blir jag inte av det
liksom, det är underbart med folk som bryr sig om varandra, ja det gjorde nog min dag, så fantastiskt!

Ikväll blir det utgång, så ska springa till affären och köpa mig lite vin och chips nu och eftersom det inte
blev några marknadsbilder blir det istället en spegelselfie och en webcamselfie på en förbannat
pepp tjej, så tjoo tjoo antar jag!