24.2.15

.


Ibland känns det som om ingenting händer på flera veckor och ibland snurrar det bara jättesnabbt. Tiden, veckorna går förbi så snabbt som de bara kan, men ändå känns det som om ingenting händer som om tiden är parallell eller som om jag inte hinner med. För, för mig händer ingenting samtidigt som jag ser veckorna försvinna, att tiden kan vara så jäklig. Det gör mig inte särskilt stressad förvånansvärt värt nog för runt omkring, mig ser jag andras liv spinna och spinna snabbt, en spenderade natten på akuten, en annan drömmer om gravidmagar, någon köper blommor till sin fru och en annan väntar på ett djur hos veterinären och några ja de är på en annan kontinent. Men jag känner mig inte stressad, det gör mig inte stressad, kanske är det för att jag faktiskt för första gången har en riktig dröm, en dröm som skulle kunna bli verklighet och den kommer inte ens bli det snart, men bara att veta att den där drömmen kommer att komma, det gör mig lugn, för det är första gången, för första gången en dröm känns som om en framtida verklighet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar