Igår hängde jag och Isabel i Bois de Vincennes, som kanske är lite av ett nytt favvoställe. Vi luktade lite blommorna, låg i gräset
och tittade på moln, åt smältande glass, tittade på en pigg liten tant som sprang runt och busade med en hund och promenerade vi
så mycket att vi började få ont i fötterna. Stundvis när man gick där i skogen kändes det som man vari Sverige, troligen var
det väl mest känslan av att vara i en skog, lövskog visserligen men ändå, det kändes ändå lite härligt och när jag gick där så förstod
jag hur mycket jag faktiskt kommer att sakna svensksommar, det finns ju inget som det. Jag får åka hit när jag saknar det, köpa en
burk sill på svenska butiken och sätta mig där, sätta barfota fötterna mot gräset, äta lite sill och lyssna på Håkan, då kan jag
säkert få det att kännas i alla fall lite som svensksommar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar