Kosher, oh my god, chili och hångel mitt i Marais

Vi skulle gått till Institut Suédois och jag skulle visat henne svenskt fika, men inga stolar fanns det lediga. Vi
fortsatte vår promenad med magar i revolt av hunger, vi gick in på ett Kosher boulangerie och patisserie och
beställde varsin macka och ett bakverk, vi satte oss under värmelamporna utomhus och högg in. Båda tittade
lite på varandra fortsatte äta lite till i tystnad tills jag tillslut sa oh my god, den var fantastisk, såser, pastrami
och pickels fyllde våra munnar, sen var det dags för bakverket och återigen oh my god, jag dog lite igen. Jag
har hittat ett nytt favoritställe absolut. Efter en lång lång tid tog vi modet till att lämna värmen vid lamporna
och började återigen promenera på gatorna av Marais och fint var det i fönsterna som vanligt och hon, min
Mexikanska coloc blev överlycklig av stora chilifrukter. Kylan bet i och vi gick i någon minut tills vi återigen
satte oss ner och drack vin och champagne, vi tittade på kära personer och svor lite över att vi inte är kära
eller inte lyckligt kära och tyckte samtidigt de var fina de där två som bröt ut i ett hångel sådär mitt på gatan
när de bara promenerade för vem kan hålla händerna ifrån den man älskar, jo det var förbannat fint. Så vill
jag ha det någon gång, vara sådär fruktansvärt kär i Paris så kär att man inte kan hålla sig från att hångla mitt på gatan.