Musiken, rummet och min egna värld, min och musikens

Sitter återigen som många lediga dagar på en stor orientalisk matta, uppbullad med filtar, täcken och kuddar och jo rumpan börjar göra lite ont, jag har ju trots allt suttit på golvet i 2 timmar snart. En sladd hänger över min arm och gör mig lite smått irriterad, men det är det värt för den lilla sladden gör så att Bob Hund strömmar ut från min dator till högtalarna på högsta volym. Jag är nöjd såhär, vi har något speciellt förhållande jag och musik, musiken ja det är lite min pojkvän och det låter något patetiskt, men det är så jag känner. Och ja nej jag vill inte ha någon annan här sittandes med mig på min matta det här är en privatstund för mig och min pojkvän, min pojkvän musiken. Det känns rätt så fint det vi har lite patetiskt, lite skruvat och sådär härligt och ja jag är nöjd. Jag kommer sakna detta rummet med den stora orientaliska mattan och alla dessa bokhyllor, som ändå inte räcker till då det står travar av böcker och tidningar runt min pappas fåtölj det är här han brukar spendera sina kvällar det är hans rum och jo vi andra i familjen spenderar också våra kvällar här ibland. Men när jag är ensam hemma då då är det mitt rum, mitt och musikens. Det är här jag kan ligga på golvet dansandes eller helt blickstilla med tankarna någon annanstans långt borta. Ja och det är här jag kan hoppa runt som en galning när ingen annan ser, headbanga hur mycket jag vill och sjunga för fulla muggar. Detta är min egna lilla värld när jag är ensam hemma. min och musikens. Jag kommer sakna detta rummet, jag kommer sakna det mycket