Sitter i min säng lyssnar på Yael Naim och dricker lite vin som min så fina roomie bjöd mig på, så mysigt!
De senaste dagarna har varit lite upp och ner, mesta dels känns allt fantastiskt, men jag har den där gnagande
känslan av att något är fel, kanske är det som Veronica och Håkan säger, Allt är för bra nu, men nej det
känns inte så, och idag känns känslan inte som en känsla av hemlängtan, idag är känslan sådär otroligt
jobbig och obeslutsam, fastän att jag är glad. Det känns ju sådär.
Men igår ja igår hade jag också den där känslan på morgonen, men den försvann illa kvickt när det damp
ner ett litet mail i min virtuella brevlåda och där stod det: Terminens första rep. ikväll 19.30 välkommen! Hela
mitt hjärta skuttade till lite det var nämligen från körledaren för Svenska kyrkan Paris. Åh jag får sjunga i
Paris och hela min dag blev fantastisk, det kändes nästan lite magiskt sådär. Jag åt frukost och mamma åt
lunch och vi pratades vid ett tag vilket gjorde mig ännu gladare, att kunna berätta för min mamma att, ååååh
mamma jag ska sjunga i kör, i Paris! Och höra att hon blev lika glad som jag eller nästan i alla fall ja det
gjorde dagen ännu mer fantastisk! Ja nu känns faktiskt till och med den här dagen 10 gånger bättre den med
, att något som så enkelt som att sjunga eller bara lyssna på fantastisk musik så som Yael Naim kan få en att
må så bra, att bara tanken av det kan vända mitt humör och hela känslan i min kropp till något annat. Jag och
musik kommer nog alltid att ha en fin kärlekshistoria till varandra, une histoire d'amour.
Yael Naim – Shelcha